Första året på fastighetsmäklarprogrammet
Tiden går verkligen undan ibland, första året på fastighetsmäklarprogrammet blev avklarat redan i början av juni och jag känner för ett litet eftersnack.
Utbildningen
Utan att ha någon inblick i hur mäklarprogrammet ser ut på andra universitet och högskolor så kan jag i varje fall ge en högst personlig kommentar om utbildningen på Luleå tekniska universitet. Det allra första som skedde på hösten var inskrivningen och den s.k. nolleperioden. Redan måndag den 18 augusti skulle man befinna sig på plats för att behålla sin plats på programmet, trots att utbildningen började i september. De två veckorna var fyllda av ”lära-känna-dagar”, något som man lyckligtvis kunde delta i lite hur man ville (det är ju trots allt universitetsstudier).
Därefter började kurserna och man kände sig inledningsvis som en riktig mäklarstuderande. Böcker som fick införskaffas var Sveriges Rikes Lag och Husets ABC, det var nämligen dags för den beryktade JÖK:en och byggnadstekniken. Juridisk översiktskurs var faktiskt riktig matnyttig. Kursen har en mäklaranknytning med avseende på en rad rättsområden, främst fastighetsrätt och associationsrätt, men även ämnen såsom arvskifte, inteckningar och avtal.
Byggnadstekniken var dock den roligaste kursen, även efter att ha läst de andra kurserna under året. Kursen har en mycket stark mäklaranknytning, primärt för de som har ambitionen att förmedla villafastigheter. Kan man byggnadstekniken så har man de flesta husintag i hamn. Förutom mäklarvardagligheter såsom energideklarationer och besiktningar så behandlade den byggmetoder, ventilation, uppvärmning, fuktrisker och mycket mer. Ett roligt inslag i kursen var att utifrån en rapport göra en egen objektbeskrivning och annons.
Eftersom JÖK:en är på 15.0 hp så hann en ny kurs börja efter byggnadstekniken, nämligen en grundkurs i marknadsföring. Den var minst sagt värdelös. Trist, flummig och svävande samt dåligt upplagd. Det var en kurs om amerikanska glosor och begrepp för marknadsföringsämnen, inget mer och inget mindre. Mäklarankytningen fick man ordna själv om man ville, i grupparbetet (marknadsföringsteoretisk analys) såg vi därför till att skriva om en mäklarbyrå för att få in någon form av koppling till ens stundande framtid.
Därefter var det dags för samhällsekonomi inom fastighetsförmedling och inledande extern redovisning. Samhällsekonomin var mycket vettig och behandlade just vår samhällsekonomi i grundformat. Kopplingen till mäklarbranschen var bra i form av en rapport kring påverkan på bostadspriser. Även om LTU är ett tekniskt universitet så är det inget fel på deras samhällsvetenskapliga kurser, tvärtom!
Inledande extern redovisning kommer att göra dig besviken om du förväntar dig någon form av mäklarkoppling. Kursen är abstrakt, tung och inte det minsta rolig. Vissa gillar dessa smörgåsbord av siffror och formler, jag tillhör skaran som inte gör det. Men redovisning som sådant ska man komma ihåg har en stark koppling till exempelvis bostadsrättsförmedling, t.ex. sett till att analysera föreningars ekonomi. Därför är den helt klart vettig, men kan som sagt kännas väldigt lång om man har svårt för att intressera sig.
Årets sista kurser var speciell fastighetsrätt och modeller för intern styrning. Fastighetsrätten hade ett högt mäklarinnehåll i form av rättsliga frågeställningar kring detaljplaner, bygglov, servitut, uppdelning av mark m.m. Jättevettig kurs, men det ska nämnas att merparten av frågeställningarna i den inte riktigt knyter an till vad en fastighetsmäklare behöver kunna, snarare juristen på kommunens stadsbyggnadskontor.
Modeller för intern styrning bygger vidare på den externa redovisningen men fokuserar istället på företagens förmåga att planera sin egen verksamhet. Kursen är egentligen bra och innehållet är något man bör kunna om man ska jobba som t.ex. controller. För en mäklarstudent, som dessutom inte gillar förekomsten av stimmiga sifferpyssel, är den dock inte ett dugg nöjsam. Det är många timmar i LTU:s föreläsningssalar där man suttit som en hej-kom-och-hjälp-mig-minoritet bland hundratalet ekonomstudenter.
Av den anledningen är det just byggnadstekniken som var roligast, utan att vid något tillfälle kännas onödig. För som tidigare nämnt är denna kunskap starkt behjälplig i om du lyckas ro hem en villaförmedling eller inte. Ingen husägare vill ha en mäklare som står och frågar sig vad den stora röda tanken i källaren är till för.
Något man får lära sig själv…
Mäklarprogrammet som sådant är kritiserat från olika håll för att sakna utbildning i försäljning. På det planet får man dock vara lite kreativ.
Jag skaffade tidigare en kursbok som jag lät få signerad av den väldigt drivne och inspirerande fastighetsmäklaren och författaren. Han lät hälsa att han inte skulle sagt nej till en liknande bok under tiden han lärde sig mäkleriet. 😉
Mäklarmiljön
Vad är det då utöver utbildningen som gör att man faktiskt känner sig som en mäklarstudent och inte som vilken student som helst? Jag vet att mäklarutbildningen på LTU troligen är den med både minst studenter och mäklarkarriärdagar, men det har trots detta varit helt okej.
Ekonomsektionen har gjort ett bra jobb med att bjuda in mäklarföretag. Vi har kommit i kontakt med Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, Skandiamäklarna, Notar och ett par till. Det innefattar bl.a. företagspresentationer, föreläsningar om mäkleri och en trevlig mingelkväll som Svensk Fast stod för (pluspoäng till eder). Jag har gått på dessa av rent intresse för branschen, inte för att leta praktikplats eller liknande. Utöver denna företagskontakt så träffade vi Mäklarsamfundet i början av utbildningen, de är ena riktiga pepp-människor och jag ser fram emot deras nästa besök.
Jag hoppas att jag har lyckats ge lite perspektiv på hur det är att vara mäklarstudent. I höst är det dags att tackla de resterande 60 högskolepoängen och jag har vibbar om att mäklarstudentupplevelsen kommer bli ännu bättre!
Comments