Förra veckan följde jag med på min första aktivitet med Enskede-Årsta Hembygdsförening. Vi besökte mangårdsbyggnaden i Enskede gård där vi både fick se en del av interiören och höra om historien bakom Enskedes eget corps-de-logi. Här kommer en bildserie från kvällen!
Hembygdsföreningen besökte Enskede gård
Det blev en vandring från Enskede Gårds tunnelbanestation som skulle fortsätta genom villabebyggelsen fram till mangårdsbyggnaden. Det var ett rätt kyligt men ändå trevligt promenadväder ska tilläggas.
Vi stannade till vid en pittoresk och vacker byggnad, nämligen Enskede gårds gamla skolhus som idag är privatbostad.
Föreningens ordförande Hans Antvik höll i både rundtur och presentation. Han berättade att byggnaden ursprungligen uppfördes som bostad 1815 och byggdes till med skolsal troligen 1863.
Vem kan tro att denna syn praktiskt taget ligger mitt i Stockholm? Huset består av dels en äldre bostad med korsplanlösning och en senare tillbyggd förstukvist och glasveranda samt en skolsal på tvären. Huset har en trivsam röd lockpanel med mönstersågade vindskivor i vitt samt spröjsade fönster och vita snickerier.
Här syns skolsalens ursprungliga pardörr i en fin grön kulör.
Väl framme vid den ståtliga mangårdsbyggnaden slås man av dess tidstypiska och representativa utstrålning. Byggnaden ritades av murarmästare G.M. Kolmodin år 1805 och stod färdig tre år senare.
Det är ett reveterat (putsat) trähus med naturstensgrund om två våningar med vind och källare. Fönstren är delade i både fyra och sex rutor med korsformad mittpost där snickerierna är bruna med vita omfattningar. Notera husets hörn där du har dekorativa hörnlisener.
Husets gavelrösten pryds av ett lunettfönster, den västra sidan har ett blindfönster.
Entréverandans dekorativa balustradräcken och de rejäla kolonnerna skvallrar om att detta minsann var ägornas herresäte.
Balkongen har samma form av balustradräcke.
Byggnadens historia är lång och omtumlande. Standarden på fastighetens interiör är egentligen sedan slutet av 1930-talet då huset senast var bebott.
Enskede gård var en sammanslagning av olika fastigheter. Först slogs de två hemmanen Stora Enskede och Lilla Enskede ihop under 1600-talet. År 1729 blev även Bägersta en del av denna sammanslagning vilket bidrog till ytterligare adderade hektar. Vid denna tid var riksrådet Gustaf Palmfelt ägare. År 1781 köptes gården av Herman Odelberg, assessor i Bergskollegiet. Gården gick vidare i arv till Axel Odelberg den yngre, faktiskt redan vid sin födelse 1805.
Under Axels ägandetid utvecklades Enskede gård till en framgångsrik och värdefull mönstergård. Han införde bland annat växelbruk vilket betydde att grödorna flyttades runt och all jord kunde på så vis ge avkastning varje år.
Axel Odelberg gick bort året 1884, då tog hans son Theodor Odelberg över gården och drev det vidare fram till 1904. Theodor sålde av ägorna till Stockholms stad som totalt förvärvade 606 hektar mark för 2 miljoner kronor. Faktum är att redan 1895 köpte staden mark för att anlägga Södra begravningsplatsen (idag Sandsborgskyrkogården).
Under åren som följde markköpet planerades och anlades Sveriges första trädgårdsstad Enskede Villastad (senare G:a Enskede) och Slakthuset.
Under krigsåren var det militären som rekvirerade mangårdsbyggnaden, med efterföljande misskötsel och vanvård. Huset stod tomt efter krigsslutet men restaurerades 1956. Åren därpå fram till sent 1960-tal bedrevs även verksamhet i form av ungdomsgård och fritidshem.
Från mitten av 1970-talet fram till idag används lokalerna i byggnaden som konstnärsateljéer.
Det är ytterst ovanligt att allmänheten får möjlighet att se byggnadens interiör, det var därför oerhört intressant att få kliva in i denna historiska miljö tillika ikon för resten av bebyggelsen i Enskede.
I närheten av mangårdsbyggnaden finner vi koloniområdet som tidigare var en trädgård. Här ökar minsann planteringsaktiviteten för varje dag som går, även om våren är lite segstartad detta år.
Denna intressanta byggnad i närheten går under namnet Fyrkanten och är en magasinsgård från 1830-talet. De flankerade hörntornen fungerade som magasin för spannmål med en särskild torkanordning.
Jag hittade en vacker utsiktspunkt över den trevliga egnahemsbebyggelsen på Enskedefältet från tidigt 1930-tal.
Jag tackar Enskede-Årsta Hembygdsförening och ordförande Hans Antvik för en trevlig tillställning och en intressant presentation. Det är ett stort jobb att sammanställa så många olika typer av källmaterial, vilket inte minst också kommer till uttryck i föreningens årsskrifter.
Nästa gång blir det vandring i Slakthusområdet!
⌘ ⌘ ⌘
Referenser
- Ordförande Hans Antvik
- Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister
Besök Enskede-Årsta Hembygdsförenings webbsida.
Comments